---

Fick meddelande igår i postlådan att jag hade ett rekat brev att ta ut på posten. Jag hade mina förhoppningar när jag hämtade det idag, och minsann, var det inte stamtavlan som kom från Belgiska Kennelklubben!! YES!!! Nu kan jag göra allt som behövs med Grappa. Ställa ut henne om jag vill, göra MH, och naturligtvis röntga. Nu hoppas jag verkligen att det inte behövs några mer påskrifter eller så från Belgien för att få regga henne i Sverige. Och imorgon ringer jag och beställer en tid för röntgen. Inte för att jag någonsin sett något konstigt i Grappas rörelsemönster, någon hälta eller markering, men man vet ju aldrig. Det kan gå precis hur som helst. Det är ju väldigt nervöst måste jag erkänna. Med min tur det senaste året så är väl oddsen inte så bra kanske...

Apropå senaste året... Hur mycket kan gå åt helvete egentligen innan det vänder? När är the bottom nådd? Aldrig? Just nu har jag allvarliga funderingar på kontakta någon som utger sig för att kunna se det fördolda och framtid, d.v.s siare eller sierska. Men jag råkar säkert ut för värsta kvacksalvaren då också. Jag menar, det måste ju finnas någon mening i allt elände? Är det mitt tålamod som ska prövas eller vad? Jag tänker inte rada upp allt jävelskap som nästlat sig in i mitt liv här, men det är mycket som raserat. Tro mig... De senaste nätterna har gått åt till mycket funderingar om hur och varför, och hur i allsin dar jag ska kunna få en till vändning i positiv riktning?!? Tyvärr ligger en hel del helt utanför min makt, vilket gör situationen ännu mer förtvivlad och frustrerande. Är det någon som känner till någon som kan ge mig svar på mina frågor och hjälpa mig reda ut mina tvivel så tveka inte att ge mig kontaktinformation. Även om jag vanligtvis är MYCKET skeptisk till sådant här så är jag nu villig att gripa sista halmstrå't och göra ett försök. Inget kan ju bli sämre, den saken är helt klar. Kanske kan jag åtminstonde få lite ro i själen...

Min fågelfamilj bor kvar. Med ljusa små pip hör man ungarna hela dagarna, och de stackars föräldrarna jobbar livet ur sig med att försöka mata den hungriga barnaskaran... De är ju hungriga för jämnan. När ungarna är flygfärdiga så ska jag snabbt sätta dit gallret för ventilen igen, så att inte föräldraparet får för sig att det var en såpass gynnsam boplats att de bestämmer sig för ytterligare en kull ungar i sommar... Det får räcka med en inneboende familj per år tycker jag :o)

Idag kom tidningen från Polen där man gjort en intervju med mig som Rottweileruppfödare från Sverige. Det var det största hundmagasinet i Polen som ville belysa andra sidor av den "livsfarliga besten". Jag fick en hel rad frågor som jag besvarade via mail, och det blev en artikel på ett helt uppslag om hur jag ser på Rottweilern som "samhällsfarlig" och vad man bör göra åt situationen... I Polen har man tydligen dålig erfarenhet av rasen med många bitincidenter på barn etc., och man ville ha en uppfödares (från ett annat land) synvinkel på mentalitet, tävling, uppfödning o.s.v Tyvärr kan jag ju inte läsa polska, så jag fattar ju inget mer än att jag i ett stycke förklarar skillnaden mellan aggression och dominans, för det kunde jag utläsa av rubriken. Annars var det rena rama grekiskan... Jag passade också på att belysa de förträffliga mentaltester som vi har i Sverige och hur vi styr aveln med dessa vertyg. Hoppas att jag tillförde polackerna något med vad jag berättade, och att de får sig en tankeställare eller två... Jag ska skanna in artikeln och lägga ut den på hemsidan så ni får se, i alla fall bilderna ;o).

Godnatt och sov gott kära bloggläsare. Vi hörs säkert imorrn.

---

 

Annelie

27 juni 2008 17:58

Härligt! äntligen kom stamtavlan, det var på tiden.

kram

http://www.tigra.se

 

Elin Leo

28 juni 2008 14:48

Hej Lotta!
Skulle behöva lite hjälp kanske med min lånehund Tjorven, har inte haft henne på länge men tänkte ha henne i sommar. Hon är ju som Jänta, inte van att vara ensam. Där hon bor finns det ju alltid folk eller två till hundar som sällskap.. Jag skulle behöva träna henne på att vara ensam en liten stund ialla fall utan att låta massa. Ibland går det bra och ibland så skäller hon. Det är ju inge bra när man bor med två till familjer i huset :( Tråkigt, för hon är ju en sådan trevlig prick att ha att göra med..

Ska du på Kofesten? Jag har tänkt det faktiskt, minns inte när jag var dit senast.. Kram Elin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

--- Känns som bloggen kanske börjar bli lite onödig? Jag skriver ju nästan aldrig numera. Det som man förmedlar på nätet förmedlas ju nästan uteslutande via fb idag. Jawell (eller ska jag säga "jawhoul"??   ), vi får väl se hur det blir framöver   ...

--- Häromdagen ute på promenaden med vovvarna så kom jag att fundera över hur olika individer de är egentligen. Jag körde flera omgångar och Cragge & Våris gick tillsammans första vändan. De travar på framför mig på vägen, lugnt och sansat och stan...

--- Har vårkänslor i kroppen. Det liksom spritter till av förtjusning då och då, och karaktäriseras som vanligt av att jag vill mycket, väldigt mycket. Mer än jag hinner t.o.m.   . Vi är redan i mitten av mars och det droppar, risslar och porlar av...

--- HÄRLIGT! Det var plusgrader och takdropp ända till kvällningen. T.o.m. vägarna hade torkat upp lite och asfalten syns här och där. Jag hoppas verkligen att snön snart är borta så vi kan börja spåra igen.   I helgen gjorde Gunnar & Gunilla e...

--- Måndag och äntligen den första dagen i vårmånaden mars. Även om det inte ser ut så därute med snön som virvlar och yr, men någon gång måste det ju ta slut menar jag...   I helgen har vi haft IPO-workshop med Trond O. Johansen från Norge. So...